underbar och avskyvärd

Nu känner ajg att ajg vill komma tillbaka till bloggandet lite grann. Man börjar komma in mer i rutinerna och har lite mer tid över till annat än att mat och byta blöjan, som jag förövrig gjorde alldeles för mycket till att börja med *s*

Det har varit lite knasiga månader under denna sommaren.
FÖrst blev jag inlagd på sjukhuset min första semesterdag. Som T sa till mig " Denna semestern kommer gå till historien som världens sämsta förutom att Alvin föddes"
Sen dagarna innan de bestämmer sig för att sätta igågn mig så blir älskade Tilda sjuk. Hos veterinären säger de att det är en infektion å buken har blivit vätskefylld så de måste operera den. Dagen efter ringer de och berättar för oss att hennes lever är full i cancer och det enda som går att göra är att avliva henne.
Känner att det fortfarande är jobbigt att prata om det. jag begär permis från sjukhuset och håller henne i famnen när hon somnar in. Det måste sett helt sjukt när jag kom in stormandes på djursjukhuset höggravid och dropp-nål i handen och stor tjutandes och säger att jag måste får komma in till min hund.
Det var skit! Bara 5 år ung var hon när hon togs ifrån oss.
Saknar henne så mitt hjärta värker.

Men det bästa med hela sommaren som var värt väntan var när Alvin föddes den 8 augusti.
Den var en mycket snabb, och tydligen såvr förlossning. I slutet efter alldeles för mycket lustgas skrek jag åt förlossningsläkaren " Nu tycker jag vi rycker ut den här bebisen så vi får vila lite" Han kan inte trott ajg var klok, men han hade följt mig hela tiden på sjukhuste så han visste vad jag var för en filur. Å T fick sig faktiskt bara en tillsägelse från mig å det var under nästa sista krystvärken när han verkade agera cheerleader eller nåt tillsammans med barnmorskan, då bad jag honom hålla snattran.
Så jag var ganska snäll =)

Nä nu ska jag se på Idol å äta kvällsmat.

Ses snart igen!!!

KRamar